Därför är det värt att kunna
Varför det behövs
En invändning som får plats i texten är ofta väl formulerad. Just därför läses den lätt som textens ståndpunkt i stället för som något författaren ska bemöta.
Kärnidén
En text kan ge utrymme åt en motposition utan att stödja den. Markera tre steg: invändningen, vem den tillskrivs, och bemötandet. Signalord som *visserligen, kritiker menar, dock, men detta förbiser* hjälper dig hålla rösterna isär.
Arbetsmetod
Håll rösterna isär i kartan: VEM säger VAD, med vilket STÖD och med vilken SLUTSATS? Markera särskilt de tre stegen invändning, tillskrivning och bemötande. Signalord som *visserligen*, *kritiker menar*, *dock* och *men detta förbiser* visar var rösten byts och var bemötandet börjar.
Exempel
”Kritiker menar att reformen blir dyr. Det är en relevant invändning på kort sikt. Men kalkylerna bortser från minskade underhållskostnader efter fem år.”
- ”Reformen blir dyr” tillskrivs kritiker.
- Författaren medger delvis invändningen.
- Sedan bemöts den genom att kostnadsbilden breddas till längre sikt.
Vanligt fel
Att anta att varje påstående som får plats i texten är författarens egen uppfattning.
Snabbare på provet
Snabbare på högskoleprovet
Signalorden gör jobbet åt dig: *visserligen* öppnar invändningen och *dock* eller *men* startar bemötandet. Hittar du dem behöver du inte läsa hela stycket för att veta var författaren står.
På provet
Så använder du det på högskoleprovet
Frågor om och fastnar ofta just här, där flera röster ligger tätt. Håll isär vem som säger vad innan du bedömer vad texten som helhet hävdar.
Testa dig själv
Vilken fras signalerar tydligast en refererad motposition?
Visa svaret
Rätt svar: B — ”Motståndarna hävdar att …”. ”Motståndarna hävdar” tillskriver påståendet en annan röst än författaren.