Därför är det värt att kunna
Varför det behövs
Det är normeringen, inte antalet rätt, som blir ditt resultat. Att delarna normeras var för sig påverkar hur du bör fördela träning och tid mellan dem.
Kärnidén
Varje rätt svar ger en råpoäng. Den verbala och den kvantitativa råpoängen normeras var för sig till 0,00–2,00. Slutresultatet är av de två normerade delresultaten. Normering gör resultat från olika provtillfällen jämförbara trots olika svårighetsgrad.
Arbetsmetod
Håll isär tre nivåer: antal rätt → normerad verbal/kvantitativ poäng → slutresultat. Använd inte en gammal normeringstabell som om den säkert gällde ett nytt prov.
Exempel
Du får normerad verbal poäng 1,30 och normerad kvantitativ poäng 1,70. Vad blir slutresultatet?
- Beräkna medelvärdet av de två normerade delarna.
- (1,30 + 1,70)/2 = 1,50.
- Det är slutresultatet; man medelvärdesbildar inte de två råpoängen och normerar sedan hela summan som en enda del.
Vanligt fel
Att tro att samma antal råpoäng alltid motsvarar samma normerade poäng. Sambandet beror på just det provets svårighetsgrad.
Testa dig själv
Vad normeras separat på högskoleprovet?
Visa svaret
Rätt svar: B — Den verbala och den kvantitativa delen. De 80 verbala och de 80 kvantitativa uppgifterna normeras separat innan slutresultatet räknas fram.