Därför är det värt att kunna
Varför det behövs
Funktionsnotationen f(x) används i många XYZ- och KVA-frågor. Den vanligaste uppgiften är att sätta in ett x-värde eller arbeta baklänges från ett känt funktionsvärde.
Sätt in x där x står
Om f(x)=3x−2 blir f(5)=3·5−2=13. Hela x ersätts av det givna talet. Är talet negativt bör du använda parentes: f(−2)=3·(−2)−2.
Arbeta baklänges med en ekvation
Om f(x)=2x+5 och f(x)=17 kan du skriva 2x+5=17 och lösa x=6.
Exempel: båda riktningarna
Låt f(x)=4x+1. Bestäm f(3) och bestäm sedan x om f(x)=21.
- f(3)=4·3+1=13.
- För f(x)=21 skriver vi 4x+1=21.
- 4x=20, alltså x=5.
Vanligt fel: sätta in x i bara en del av uttrycket
I f(x)=x²+2x ska x=3 sättas in på båda ställena: 3²+2·3=15.
Snabbare på provet
Snabbare på högskoleprovet
När flera svarsalternativ finns kan du ibland testa det givna x-värdet direkt i formeln i stället för att omforma uttrycket.
Testa dig själv
Om f(x)=5x−3, vad är f(4)?
Visa svaret
Rätt svar: A — 17. f(4)=5·4−3=20−3=17.